Många bra intryck och inspiration. En sammanfattning nedan:
Minimalistisk programmering i matematik – Niklas Grip (gymnasiet)
Genom att lära elever ett fåtal programmeringstekniker i Python skall de sedan lösa matematiska problem på egen hand. De får även färdiga snuttar som löser vissa problemställningar som de senare får modifiera. Många bra uppslag.
AI och digital matematik – nya förutsättningar för undervisning och lärande, Marie Utterberg och Martin Tallvid (7-9)
Ett projekt i Kungsbacka och Götebotg som är i sin linda. Lärare har fått tillgång till digitala läromedel och forskare följer hur deras och elevernas arbetssätt förändras. Hittills hade det inte hänt så mycket och lärarna kunde inte riktigt utnyttja alla saker ännu. Det digitala läromedlet var en helt traditionell digital mattebok där boken känner av elevens kunskapsnivå och sedan ”ställer in sig” på respektive elev. Detta kräver att eleverna gör ett stort antal rutinuppgifter. Lite som den digitale matematikläraren Albert. Kan bli intressant att följa när projektet är klart. I nuläget var de inte längre med digitaliseringen än någon annan normalskola i Sverige.
Programmering som ett nytt verktyg i matematikundervisning – möjligheter och hinder, Andreas Borg (gymnasiet)
Elever med grundläggande programmeringskunskaper studerades när de skulle använda dessa för att lösa nya typer av matematiska problem (sådana de inte kunde lösa på andra sätt). Detta var ganska svårt för eleverna, oftast så fastnade de i programmeringen.
Sokratiska föreläsningar i matematik – ett sätt att engagera och göra ämnet mera levande, Peter Frejd och Jonas Bergman, (7-9, gy)
Detta var en av de bästa föreläsningarna. Man fick flera olika uppslag hur föreläsningar kunde engagera eleverna mer. Ett förslag var att man har dialogföreläsningar, två föreläsare kompletterar och argumenterar med varandra, ställer frågor, ritar när den ena pratar osv
Ett annat exempel är att alla deltagare får en skylt med röd och grön sida. Från början har alla grön sida upp, man måste ställa en fråga under föreläsningen (men bara en) och när man ställt den så vänder man till röd skylt.
Ett annat sätt var att alla fick en roll under föreläsningen (på en lapp när man går in) där det t.ex. står en fråga man skall ställa och när osv.
Har nationella prov i Ma 2-4 blivit svårare? En resultatresa kring provbetygen på NP i Ma 2-4, Peder Öberg (gy)
Forskare från Umeå som konstruerat prov mm. Kort svar, nej. Däremot har man nog missat kravgränssättningen ibland och resultaten har svajat en del med något år med många procent F t.ex.
Hur vi lyckas med matematiken med yrkeselever, Tommy Olsson och Ahmad Ali, (7-9, gy)
Två lärare som nått goda resultat med grupper som normalt presterar dåligt på NP mm- Detta genom att motivera eleverna genom varierad undervisning med spel, tävlingar, muntliga uppgifter mm. Utgångspunkten är att eleverna skall tycka matematik är kul. Som vanligt så finns det inget som slår en engagerad lärare…
Tal om tal, Cecilia Christiansen (7-9, gy)
En av biennalens tungviktare. Tal om tal är en översättning av ”Number talks” som är populärt i USA. Det handlar egentligen om att visa några korta saker för klassen som man sedan diskuterar. Det kan vara lite som ”Magnus och Brasse” med ”Vem skall bort” av fyra tal osv. Det kan även handla om att hitta flera olika lösningsstrategier på ett ganska kort problem (t.ex. en huvudräkning).
Fjärdegradspolynom och gyllene snittet, Thomas Weibull, (gy)
Min gamla matematiklärare från Chalmers, numera glad pensionär. Lysande som vanligt. ”Ett polynomuttryck av fjärde graden med två inflektionspunkter. Dras en linje genom inflexionspunkterna skär denna grafen i två punkter ytterligare. Detta gör att grafen och linjen bildar rand till tre begränsade områden och att linjen delas i fem delar varav tre är ändliga. Studerar man områdenas areor och sträckornas längder så ser man intressanta saker!”
Matematik i Shanghai – uppgiftsexempel, kursinnehåll och undervisningsmetoder i gymnasiet, Svante Bohman, Johan Thorsell och Björn Johansson (gy)
Utbyte mellan Polhemnsgymnasiet och skola i Shanghai. Jämförelse mellan undervisningsmetoder och innehåll. Annorlunda i Kina, med mer diskussioner och annat innehåll med kägelsnitt, matriser, algebra, fokus på definitionsmängder mm. mm.
Problemlösning med Singapores blockmodell, Cecilia Christiansen (5-gy)
Bra genomgång av blockmodellen som bl.a. bidragit till att Singapore har varit topp tre i TIMSS (både åk4 och 9) alla år sedan 1995 efter att reformerat en undermålig/fattig skola 1980 med ny matematik.