Camillas föreläsningar

MATEMATIKBIENNALEN 2020 VÄXJÖ

Tal om tal – Carlssons skola

Tal om tal: är ett ca 15 minuters långt samtal med våra elever två till tre gånger i veckan. Målet för samtalet är att eleverna ska utveckla en flexibel huvudräkningsförmåga. Så fort eleverna får tillgång till papper och penna faller de lätt in i memorerade skriftliga räknemetoder. Här utvecklas i stället elevernas kreativa matematiska förmåga. Tal om tal utvecklar elevernas kommunikations-, begrepps- och resonemangsförmågor. Arbetet med ”Tal om tal” har utvecklat våra elever till mycket goda huvudräknare. Knuten hand betyder att jag tänker. Tummen upp betyder jag har ett svar och en strategi. Ett finger till betyder jag har fler strategier. 
www.visualpatterns.org http://www.fractiontalks.com/ http://www.samedifferentimages.wordpress.com/ http://www.youcubed.com

En tanke som Carlssons skola jobbade efter var: Ge aldrig frågan till en elev som inte har signalerat att hon vill annars är det inget tillåtande klimat i klassrummet! Samma gäller glasspinnarna.

Utveckling av matematikundervisningen med frågor och undervisningsgrepp – Anna Östman

Det matematiska samtalet är en viktig del i utvecklingen av elevers kunskaper i matematik och lärare har genom olika utvecklingsprojekt uppmuntrats att utveckla matematikdiskussionerna. Med den här föreläsningen bidrog Anna Östman till ökad kunskap om vad som händer i ett matematikklassrum när läraren ställer frågan ”Hur tänker du?” och presentera olika frågetyper samt användbara undervisningsgrepp:

  • upprepa – läraren upprepar det eleven sagt
  • återupprepa – en elev upprepas vad en kamrat sagt
  • resonera – ex en elev håller med eller håller inte med
  • lägga till – en elev gör ett tillägg
  • väntetid – läraren använder väntetid före/efter fråga eller svar
  • vänd och prata – elever samtalar med varandra
  • ändra sin tanke – elev ändrar sin egen tanke eller resonemang

Problemlösning med Singaporemodellen – Doris Lindberg

 Introducerade blockmodellen som är en viktig del i Singaporemodellen. Hon började introduktionen med 2 olika långa bomullsband som skulle illustrera längre – kortare, äldre – yngre, tyngre – lättare, fler -färre, större – mindre

Blockmodellen arbetsgång:

  1. Läs hela uppgiften
  2. Bestäm vad/vem uppgiften handlar om
  3. Rita blocken
  4. Läs uppgiften en gång till
  5. Skriv in informationen som finns i texten
  6. Vad söker vi ? skriv ett ?
  7. Lös uppgiften matematiskt
  8. Skriv svaret – är det rimligt

Det finns  73 st gröna och röda äpplen i korgen. Det är 7 fler röda äpplen. Hur många röda äpplen finns det?

I blomsterhandeln finns det 4 gånger så många vita som röda rosor. De röda är 8 färre än de gula. Det finns 84 vita rosor. Hur många rosor finns det sammanlagt?

Oliver har 30 kulor. Han förlorar ⅓ av kulorna på måndag . På tisdag förlorar han ⅗ av de kulor han hade kvar. Hur många kulor har han nu?

Litteratur “ Quick response” Doris Lindberg Askunge

Bok med QR -kod och uppgifter.

Detta var en av de bästa föreläsningarna jag var på och jag har börjat introducera den i min klass. Jag berättar och visar gärna dig om du har blivit intresserad. Blockmodellen är ett kraftfullt verktyg som hjälper eleverna att visualisera och förstå textuppgifter. Den bild, som det matematiska problemet översätts till, avlastar arbetsminnet, minimerar missuppfattningar och hjälper eleverna att se lösningarna.

Jag vet att eleven kan men hon har inte redovisat det – elevers förmåga att uttrycka sig skriftligt. – Anna Teledahl (Students writing in school mathematics).
Föreläsningen väcker tankar om hur lärare kan arbeta med elever för att utveckla deras förmåga att kommunicera skriftligt i matematik. För många elever är det svårt att skriftligt redovisa lösningar på matematiska problem. Det är inte ovanligt att elever skriver på ett papper bredvid, ett ”kladdpapper”. Om skrivandet i matematik uppmärksammas i undervisningen kan lärare och elever diskutera vad som är bättre och sämre kommunikation. Elever får då stöd i att uttrycka sig på ett sätt som ger dem större chans att visa vad de kan, vilket leder till att lärare kan dra mer rättvisande slutsatser om deras kunskaper. 

Handlade om elevers skrivande i matematik. Vi har en lång tradition av att bedöma det skriftliga. Det är svårt att visa allt man kan trots de är det i princip det enda vi bedömer. Man använder skrivandet som ett verktyg för att lösa matematiska uppgifter (typ av stenografi). Det är inte detsamma som när man redovisar . Det är två olika processer som inte är samma men lärare skiljer inte på dessa. Det finns ingen konsensus kring vad som är bra skriftliga redovisningar.

Kommunikationskompetens handlar om effektivitet, lämplighet, tydlighet, anpassningbarhet/flexibelitet. Innehåll i en matematisk text: villkor för problemet, kontext, beräkning,förklaringar,argument,slutsats.

Elever behöver träna på och få kunskap om hur man ska redovisa. Vad gör vi åt det? Kan skrivandet bli ett undervisningsobjekt? Något vi diskuterar tillsammans med eleverna när vi undersöker vad som är god kommunikation. anna.teledahl@oru.se

Rika matematiska diskussioner med stöd av responssystem – Patrik Gustafsson
Forskningen säger om responssystem att det ger ökad aktivitet och engagemang. Potentiellt – Multimedverkande, ta reda på vad elever kan, ta reda på hur undervisningen fungerar, initiera diskussioner – för att samtala om begrepp, ökat lärande.
Uppgifttyper som kan initiera matematiska diskussioner i klassrummet:

  • Vem har rätt?
  • En ska bort
  • Fler rätt svar
  • Värdera påstående (typ concept cartoon)
  • Fånga missuppfattningar
  • Värdera lösningar

5 nyckelstrategier för formativ bedömning

  1. Tydliggöra och dela avsikten med lärandet och kriterier för framgång.
  2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och lärandesituationer som frambringar  bevis på lärande.
  3. Ge feedback som för lärande framåt.
  4. Aktivera elever som resurser för varandra.
  5. Aktivera elever som ägare av eget lärande.

Digitalisering av det nationella provet i årskurs 6 – Primgruppen
2008 tas digitala nationella prov upp på dagordningen. 2017 kom ett tillägg att år 3 ska digitaliseras.  Det har jobbats med en plattformar sen dess. Nu håller de på att lära sig en ny “Sonett Assessment Master” som ska användas. Mycket att lära sig.

I sin utprövning har de kommit fram till:

  • De analoga uppgifterna har högre lösningsproportion
  • Skillnaden i lösningsproportion mellan den digitala och analoga uppgiften är mindre i de uppgifter som ska lösas med miniräknare.
  • I de analoga uppgifterna använder eleverna oftare uppställningar
  • I de digitala uppgifterna skrev eleverna oftare bara svaret eller räknesättet.

Tidsramen är att det ska vara skarpt läge 2022-23. Men jag tyckte det verkade som om de hade MYCKET jobb framför sig.

Hur vi använder hjärnforskningen i praktiken – Lärare från Carlssons skola
Hur fungerar vårt minne? Hur lär vi oss matematik bäst? Dessa frågar har föreläsarna sökt svaren på. De delar med sig av hur de arbetar med elever. Föreläsningen innehåller konkreta tips på lektioner såväl som länkar till forskningsbaserat material och inspirerande litteratur.
Litteratur “Goda lärmiljöer” Malin Walsö, Frida Malmgren. Hörselintrycken är jobbigast och naturen skapar lugn. Ha så rent som möjligt vid undervisningssituationen.

Hjärnpodden avsnitt 113 Fysisk lärmiljö i skolan

“Hjärnan i matematikundervisningen” Craig Barton

“Teaching Excellence” Richard Barton, Kate Benson

“Mindset” Carol Dweck

“Matematik med dynamiskt mindset” Jo Boale

Carlssons skola har gjort en handlingsplan där alla gör lika:

  • organisation kring lektion
  • lektionens upplägg
  • pedagogiskt upplägg
  • klassrumsmiljö

Richard Bandler “Det mest effektiva lärandet sker när vi har roligt eftersom skratt släpper ut endorfiner i blodomloppet och leendet frigör serotonin. Dessa neurotransmittorer hjälper oss att må bra.och eftersom dessa två kemikalier reagerar på nervvägar hjälper de till att skapa synaptiska länkar. 
www.Youcubed.com 

Hagelkornets talföljd : 20, 10, 5, 16, 8, 4, 2, 1 (om ett tal är jämnt ska man dividera med talet 2. Om talet är udda ska man först multiplicera med 3 och sedan addera med 1.
Glassbumerangen – om du ville vad skulle du då välja att arbeta med. (ändra sättet att tänka, lura hjärnan)